Team Mittsvenska

Drog ner lite på ridningen, sedan började jag träna upp mig i tre veckor inför KM:et. Ag, ni vet ju hur det gick då, sen fick hon stå typ 4 dagar och nu är vi igång igen. Vi har bytt foder och det syns verkligen på henne, på så kort tid!

Hon har blivit lite slankare och fått bättre kondis + muskler.

I söndags när första snön kom var jag bara tvungen att rida, lycklig var hon ♥ Gjorde bocksprång 24/7 och typ "stegrade"/hoppade iväg för minsta lilla. Det är ju absolut inget dålig, visar ju bara att hon är med och pigg, hon hade öronen framåt hela tiden.

Har bett mamma att vi ska åka in till stadion och hoppa någon dag. Mamma läser du detta? ;)

Längtar sjukt mycket efter att hoppa just nu!

Annars har det inte hänt så mycket mer, eller ju Sara kommer eventuellt över 3:e Advent! HISSHISSHISS! :D

En jag gillar är ju såklart Angelica. Hon rider sjukt bra och så stadigt!

Nick är dock en ryttare jag inte gillar sitsen på. Han blir väldigt yvig, Tyvärr :/

Hiss eller diss?

Själv skulle jag aldrig ta på mig dem, haha

Hoppas ni har förstålse, känner att bloggen inte nödvändigtvis måste prioriteras i detta läge :/

Stöter du på den ska du helt klart lukta på den. Det är en fräsch lite julaktig doft, lite kanel kanske? :)

Ca 700:- kostar den.

Helt klart de allra snyggaste scapaschabraken just nu!

Vilket scapa tycker ni? :)

Jag heter då Anna Staaf är är född 21 Februari 1997, alltså 14 år gammal i dagens läge. Jag har brunt axellångt hår som inte alls vill bli lång och grön-bruna ögon. Jag är ca. 160 lång och väger ca 50 kg.

Jag bor i en liten by på min gård med min familj; Mamma, pappa & lillebror. Vi bor 2 mil utanför Sundsvall och jag tävlar för Timrå Hästsportförening där jag tränar för Nina Wengelin.

Vi har två hästar, två hundar och tre katter.

När jag var 5 år gammal började jag på ridskola och där började det. Red regelbundet på ridskola tills jag var 10 år gammal då mamma under hela tiden hade lovat mig en häst.

Mamma har under hela sin bardom hållt på med hästar och har haft egna själv.

Sommaren när jag var 10, 2007 hittade vi en lockande liten vit b-ponny som vi åkte och provred - vi Jag var helt fast, den ponnyn skulle jag ha. Efter massa tjat så övertalade jag och pappa min mamma att vi skulle ha den ponnyn, och på det viset är det.

Två år med en galen ponnyhest som lärde mig allt, när vi sedan valde att ta hem en D-ponny.

Dakirs Sweet Pearl - min nuvarande ponny.

En guldbrun ponny född 2000, 50% Arab - 25% Fullblod och antagligen Connemara.

Hon är världens snällaste som gärna vill göra rätt men är lite lat av sig och gör inget i onödan. Något jag har fått jobba med otroligt mycket är att hon ska gå fram för skänkeln; något som verkligen inte är "slutfört".
Hon busar aldrig i hanteringen och skvätter aldrig för något, enda gångerna hon blir busig är när man galopperar och bockar gärna, och vill jättegärna tävla när man rider med någon så lägger hon sig på bettet och drar iväg 180, haha :')

Hon är LA nivå i dressyr och har gått LC med mig.
Problemet med hoppningen är att hon blir spänd. Hon kan verkligen och hoppar 1m språng utan problem. Det ä'r enda anledningen att jag fortsätter kämpa med henne, för att jagvet han hon kan.
Hon blir så spänd och stel i galoppen och det gör henne svår i hoppningen. Den dag hon har en lång rytmisk och stark galopp, kommer hon hoppa banor på 1m utan några problem.
Nu vill jag verkligen inte skryta eller så, eller bara säga att min ponny är bättre ön din. Men såhär vet tror jag att det verkligen är.

Det bästa, är att jag lär mig så sjukt mycket på min fina Pärlan! :)

Liksom realistisk. Den kan göras hur jäkla lång som helst, men detta är den realistiska, eftersom mina föräldrar inte har guldbyxor eller så. ;)

Liksom det jag mest vill ha och behöver :)

Hittade igen min gamla Jacson kavaj igår faktiskt. Den är stl 140 och är därför ganska liten, men den satt skitsnyggt! (Just för att den är så liten.)

Skulle faktiskt kunna tänka mig att ha den till något grått schabrak på tävling, om man inte vill matcha allt för mycket.

Som de flesta vet så var Sara & Yankee sjukt duktiga och kammade hem hela alltet. STOORT GRATTIS!

Men vilket fall, så brukar jag väldigt ofta använda Ekol Olja till mitt läder. Lätt att bara smörja på också är det bara att torka bort överflödigt.

Visst, det kan bli  lite väl kladdigt (eller typ blött) och jobbigt men det är helt värt det.

Min sadel mår jättebra av Ekolen i alla fall, den blir jättefräsch.

Kostar ca 40:-, stooor flaska.

Det står att man inte ska överdriva mängden, men jag trotsade flaskans ord och hällde upp ca. ½ cm i en "glasslåda" (tom såklart ..)

Tog isär tränset och doppade alla delarna i oljan, och hängde upp de så att de fick dropptorka.

Gjorde det två gånger och nu är tränset som nytt!

Lädret är jätteglansigt och noppret är nästan helt borta. Bäst av allt är ju att det blev sjukt mjukt!

Dock ska man nog inte göra detta alltför ofta då oljan sägs slita på sömmarna, men inget jag upplevt i alla fall.

Prova detta, säger jag bara! :)

Köpte ett par på Sundsvalls tävling eftersom det var rea på dom, och om är supermysiga. Lite stora sådär och ganska lösa i passformen, men det gör dom bara ännu skönare att ha i stallet. Det bästa är ändå att det inte syns om dom blir smutsiga tack vare jeanstyget.

Och en liten detalj som gör stor skillnad är lycramuddarna nere vid benen, inga jävla kardborreskav här inte ;)

Dom rekommenderas i alla fall :D

¨

Haha mobba på ni. Låter som världens mupp på inspelningar, också är det jättepinsamt tycker jag så jag pratar jättespänt xD

Förlåt för dålig uppdatering, men jag har gjort massa annat idag. Först var Alice här, syrrans dotter så vi umgick lite med de.

Senare åkte vi in till Birsta för att storhandla mat. Inget speciellt roligt hände.

Red inte idag heller, hon fick stå.

Imorgon ska jag tillbringa all tid efter skolan i stallet, rida och bara chilla, jag behöver det.