Team Mittsvenska

Jag har bestämt mig. Hästar är mitt liv och min framtid, jag kan inte tänka mig något annat längre.
Tiden här i Holland har verkligen klarnat upp saker och ting. Jag har alltid vetat att det skulle bli allt eller inget - antingen så satsar jag fullt på hästarna eller så blir jag något helt annat. Och jo, visst har jag varit lite tveksam om jag verkligen orkar lägga ner det enorma slit som ligger bakom en proffsryttares karriär. För det finns inga genvägar, ingen enkel väg dit. Det får man väldigt klart för sig här.
Men nu är jag helt säker. Jag tänker göra allt jag kan för att komma till eliten. Bara av den enkla anledningen att jag vill kunna ägna hela dagarna åt att rida och umgås med de finaste djuren som finns.
Och i och för sig, lite för att jag vill bli bäst ;)

Sen kommer det alltid nya möjligheter. Det värsta som kan hända är att jag misslyckas och gör något annat istället. Jag vill bara känna att jag faktiskt gjorde det jag innerst inne ville. För ingenting ger mig sådan glädje och motivation som just hästar. Det skulle vara himla synd att slösa bort ett helt liv på att göra något som andra tyckte lät bra och som man aldrig själv riktigt brunnit för.

Så jag tänker ge det här livet ett försök.
Just nu vill jag allt annat än att komma hem och gå i skolan. När man verkligen har bestämt sig som jag har nu så känns det inte så roligt att sitta i skolan och lära sig saker som inte kommer att hjälpa mig ett jota.
Jag vill bara rida. Eller vad fan, jag nöjer mig nästan med att bara vara runt hästarna, att försöka förstå hur de fungerar.

Gud vad pretentiöst och ödesmättat det här blev då ;)
Men vad jag ville försöka framföra är att jag har gjort ett val. Ett val som kommer att innebära enormt mycket slit, svett och tårar men förhoppningsvis också glädje och framgång.
Vi hörs kanske någon gång på bloggen igen, om andan faller på. Jag kan för övrigt meddela tre saker: Yankee (aka mitt livs kärlek) är frisk, jag har som ni kanske gissat det asgrymt i Holland och jag ska tillbaka hit i sommar. Lyckas jag mot all förmodan övertala min omgivning så åker jag inte heller hem igen.
Och jag kan ärligt talat inte tänka mig något bättre! :D