Team Mittsvenska

Här i Sundsvall var han riktigt fin och då kändes allt verkligen plättlätt!

Ni har ju nog märkt att jag har skrivit att Yankee inte har varit på topp de senaste veckorna.
Senaste veckorna har han mest känts motvillig och han har som gjort det jag bett honom om men utan glädje. Speciellt i Östjämten, jag menar han försöker ju verkligen att göra rätt men det är något som tar emot. I dag kommer i alla fall Bodil och masserar igenom honom och är det inget muskulärt så åker vi in på kliniken och böjer.

Lilla gubben, jag vill verkligen inte att han ska ha ont så jag hoppas att vi reder ut det här så fort det bara går!
Fast det är klart, har han inte ont någonstans så kan han ju mycket väl bara ha en svacka. Med facit i hand så har han ju faktiskt gått som en klocka i ett år, och då kan han ju med all rätt få ha en lite sämre period.
Jag känner mig faktiskt inte så stressad över det.

Han är ju trots allt bara 6 år och vi har många år på oss att klättra i klasserna. Om det behövs så rullar vi på med LB-LA hela året, det är ju ingen brådska! :)
Det är ju som sagt lätt att man stressar på med riktigt begåvade hästar och hela tiden pressar vidare. Rätt som det är har man tappat glädjen och hästen vill inte längre.
Jag tänker inte låta det hända, så nu får det här ta den tid det tar.