Team Mittsvenska

Är så otroligt glad att jag har bloggen, att vi har bloggen!
Jag och Sara, också alla våra fina läsare. Utan läsarna hade bloggen inte varit som den är just nu.

Hit kan jag komma, jag kan skriva ner läget och dela mina tankar, val och funderingar. Det är alltid någon som ska kommentera något supergulligt och dela sina tankar.

Idag funderade jag ganska starkt, på om det var värt det att egentligen blogga. Värt alla smällar, alla hat-kommentarer och folk som ska veta bättre. Visserligen har vi inte alls haft så mycket såna händelser, men det kommer pikar lite här och var.
Men allvarligt, jag funderade faktiskt på att lägga av idag, främst nöär jag märkte att folk inte kuna acceptera mina tankar på en ganska stort och seriöst inlägg som var skrivet helt från hjärtat.

Jag tänker sjutton inte ge vika för svaga personer som inte kan låta mig ta mina val.
Jag måste lära mig att se de andra fantastiska personerna som verkligen tror på mig och håller med mig i vad jag tycker. Jag måste lära mig att blunda för det dåliga och minnas det bra.

Jag tänker alltså inte sluta blogga, även fast det är en rätt svår period just nu, med diverse val samt lite halvdålig ridning (= inget att skriva om.)

Vill så gärna ge er en kram, ni som peppar och tror på mig. <3