Team Mittsvenska

Så här red jag för 1 år sen:



Så här rider jag nu:



Jag känner framförallt att det är en stor skillnad. Visst, det kanske inte ser ut som någon gigantisk skillnad, men saker har hänt inuti mig, så att säga.
Jag rider säkrare och har mycket bättre självkänsla. Jag rider inte på slumpen, som på första filmen, utan på ett system och jag har en plan.
Inte bara det - jag kan även sätta mig själv i den sinnesstämning där jag rider bäst. Det har jag kommit på alldeles nyligen, bara de senaste veckorna, men det är så himla skönt. Man kan liksom alltid sätta sig själv till att rida hyfsat, även om det känns förjävligt just den dagen.
Jag har också tränat för Ted så pass mycket att jag har fått en ökad förståelse för hästarna, för sambandet mellan häst och ryttare, för hur viktigt markarbetet är.




Och en till sak som verkligen känns är hur mycket bättre Mai har blivit. Hon är mer avspänd, lösgjord, spänstigare, mycket bättre kvalitet i sprången och är hundra gånger lydigare.
Jag tramsar inte längre runt i ridningen utan har alltid ett stenhårt syfte och mål, med allt jag gör. Ordningen i stallet är också på en helt ny nivå.

Men mest av allt så rider jag med mer känsla. Jag känner vad jag ska göra istället för att tänka ut vad jag ska göra.
Inte alltid, självklart, men allt eftersom lyckas jag bättre och bättre med det.
En sak som är lite rolig är att ju mer man lär sig - desto fler saker som man måste lära sig upptäcker man.

Helt ärligt så är jag jättestolt över mig själv och hur jag har jobbat det senaste året - för jag har dessutom lyckats med att göra prestationer på tävling. Jag har lyckats övervinna hjärnan och släppa kontrollen.
Jag tycker att det är riktigt bra att göra såna här tillbakablickar på året som gått, för att få en bild av hur mycket man faktiskt har utvecklats. Det är nog viktigt att få känna sig stolt och tycka att man har gjort något bra, att man har uppnått något.
Det gör det så himla mycket roligare att få sätta tänderna i något nytt! :D