Team Mittsvenska

Första klassen kändes faktiskt ganska bra, även om jag var lite nervös så det blev ganska passiv ridning och jag fick aldrig något riktigt flyt.

Men vi nollade i alla fall, så det var ju skönt! Han var inte det minsta tittig på alla konstiga hinder, inte heller brydde han sig om de två bilarna som stog i hörnen ;)

Grymmare ponny!

Haha, här gjorde jag bort mig något. Han kändes superfräsch på framhoppningen (tack Maggan förresten, du är bäst som hjälpte mig att gå banan och hoppa fram, det betydde verkligen) och han var taggad till tusen, men jag var rätt nervös så det blev några dåliga spårng på banan. Jag tänkte typ "nu är vi snart framme" på de flesta hindren och plockade bort glaoppsprång. Därav rivet på 6:an - det skulle varit 7, men jag fick panik och tryckte i väg. Klantarsel säger jag bara.

Men pånixen hoppade f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-t. Jämför sprången från den här rundan med finalrundan - han var ju inte så lite trött där sista rundan.

Den här rundan kändes faktiskt super bortsett från några små missar. Jäkligt surt att riva första hindret, men det är sånt som händer ;)

Jag tänkte "nu ska jag rida perfekt på första hindret" och vad gör hjärnan då? Jo, precis tvärtom.

Jaja, kändes bra i alla fall.

Final - LB
Den här rundan var lugnt bäst, även om jag kan tycka att det var lite småflackt och jag kunde fått bättre spångkurva. Men det var ett väldigt fint flyt och det klaffade helt enkelt.

Så till slut en nolla! ;)

Sen omhoppningen, som ni egentligen inte vill se xD

Jag blev något vild, så jag plockar aldrig upp honom innan oxern och kraschpang så hoppar han av ett galoppsrång tidigt och där ramlade den bommen. Men jag red 7 sekunder snabbare än tvåan, så något får man väl vara nöjd över ;)

Sen vann jag ju faktiskt ändå, för den andra tjejen hade två riv, men jag var verkligen säker på att jag skulle komma tvåa när jag gick ut. Blev en glad överraskning kan jag säga er! :D