Team Mittsvenska

Så här är Kerrie att rida, och så här jobbas hon i markarbete, ute och i hoppningen ;)

Markarbete


I markarbetet är Kerrie väldigt rolig att rida, hon är naturligt väldigt ridbar och balanserad.
haha, som fyraåring kunde hon gå på en tiometersvolt i förvänd galopp, så klar tinte meningen men hon galopperade fullt balanserat ut ur volten ;)
Hon är väldigt mjuk och fin i munnen, men hon blir väldigt lätt avknäppt och bakom hand så det är mest framåt,, framåt, framåt som gäller!

Mycket sidvärtes har hon lätt för, så det är bra att använda när man inte riktigt får igenom hjälper. Men det är extremt lätt att rida Kerrie, hon är den perfekta övergångshästen!
Liten, balanserad, extremt ridbar och behöver inte jobbas alls för att hon ska bli fin och lösgjord.

Så Kerrie är väldigt lättriden i markarbetet, inget komplicerat alls och jag skulle nog säga att hon är bra mycket lättare och härligare i dressyren än någon av ponnyerna.


Hoppning


I hoppningen är det lite svårare.
Hon behöver någon som är väldigt säker, tålmodig och lugn. Man får absolut inte stressa henne elelr rida i väg henne, då blir hon jätteförbannad och nitar.
Så det gäller att rida i balans, en bra väg så att hon hinner se hindret och sen bara vänta ut henne och rida mjukt och rytmiskt.

Men det behövs massa jobb med henne för att hon ska våga lite på ryttaren, så jag tror i alla fall att hon kommer bli bra när hon har gått en massa terräng och fått lära sig igen att det är superkul att hoppa!

För er som inte visste det så var Kerrie sjukt fin som tvååring och älskade att löshoppa. Helt obekymrad och hoppade jättebra.
Men sen eftervi tog hjälp av en som skulle varit proffs - då höjde han för mycket och pressade henne så att hon kraschade, och då tappade hon lusten och tyckte det var läskigt.
Ångrar verkligen att vi inte sa till så fort det inte kändes bra och sa tack och adjö - då kanske hon hade varit mycket gladare och haft mer bjudning.

Ute


Hade ingen bild när vi rider ut, men jaja ;)
Ute är hon väldigt okomplicerad. Framåt, glad och går fram överallt.
kan ju tillägga att det inte är själva hoppningen som är problemet, för Kerrie har studsat över några stockar som har varit en bra bit över 120 ute i vildmarken, och då har hon verkligen älskat det.
Flugit fram och bjudit som satan.

Jag tror som sagt att hon behöver en massa utehoppning så att hon verkligen tycker att det är roligt.