Dressyrträningen
Gick riktigt bra i dag på dressyrträningen!
Haha, men vi började dagen med att köra fast i den satansjävla snön, och fick skotta fram hästbussen+vänta på att en traktor skulle dra upp oss...
Men vi kom fram till slut, om än lite sena.
Började med att rida Kerrie.
Vi motställde mycket och flyttade bakdelen, allt för att få eftergiften i sidan och få henne på yttertygeln. Hon var riktigt riktigt fin i traven, började bära sig riktigt bra och blev väldigt mjuk och fin i munnen.
I galoppen tyckte hon att det var jobbigt, men hon gav efter där också till slut och jobbade på bra. Nöjd med henne i alla fall, Cecilia tyckte att hon var fin även om det inte precis är någon gångartshäst ;)
Mulle tyckte jag faktiskt att det gick bäst med.
Cecilia satt upp på en gång, kände på honom lite i skritt och trav och sa på en gång att den här ska vi inte galoppera i dag. Det finns ingen kommunikation, han är osäker i sig själv och han förstår inte grundhjälperna.
Alltså tyckte hon att vi bara skulle skritta på honom tills han förstår att stopp betyder stopp. Från början när Cecilia red så sa hon att han gjorde precis tvärtom när man gjorde en förhållning - blev spänd och ökade farten. Så hon var envis och tydlig med att han skulle stanna och till slut gjorde han halter så fort hon bad om det.
Sen satt jag upp och oj vilken skillnad alltså!
Helt plötsligt VÄNTADE han på mig. Vi tränade att göra halt, gå fram och sen göra halt igen. Väldigt avancerat liksom, men nu blev det dags att ta tag i det här. Det går inte att göra C innan man har gjort A, det här går inte att komma i från. Det är ju helt meningslöst att hoppa om jag inte ens kan rida honom ordentligt på marken.
Så nu är det sånt här skrittjobb varje dag tills han kan det - först då kan vi börja trava igen.
Men det är ju det här jag har haft på känn hela tiden, att grunderna inte finns där. Det var nog det som gjorde att jag blev så rädd för honom där i början.
Väldigt bra att jag blir tvungen att ta tag i det här nu, hade ju varit jobbigt att tävla honom hela våren och sen inse att hästen inte går att rida på marken.
Haha, men vi började dagen med att köra fast i den satansjävla snön, och fick skotta fram hästbussen+vänta på att en traktor skulle dra upp oss...
Men vi kom fram till slut, om än lite sena.
Började med att rida Kerrie.
Vi motställde mycket och flyttade bakdelen, allt för att få eftergiften i sidan och få henne på yttertygeln. Hon var riktigt riktigt fin i traven, började bära sig riktigt bra och blev väldigt mjuk och fin i munnen.
I galoppen tyckte hon att det var jobbigt, men hon gav efter där också till slut och jobbade på bra. Nöjd med henne i alla fall, Cecilia tyckte att hon var fin även om det inte precis är någon gångartshäst ;)
Mulle tyckte jag faktiskt att det gick bäst med.
Cecilia satt upp på en gång, kände på honom lite i skritt och trav och sa på en gång att den här ska vi inte galoppera i dag. Det finns ingen kommunikation, han är osäker i sig själv och han förstår inte grundhjälperna.
Alltså tyckte hon att vi bara skulle skritta på honom tills han förstår att stopp betyder stopp. Från början när Cecilia red så sa hon att han gjorde precis tvärtom när man gjorde en förhållning - blev spänd och ökade farten. Så hon var envis och tydlig med att han skulle stanna och till slut gjorde han halter så fort hon bad om det.
Sen satt jag upp och oj vilken skillnad alltså!
Helt plötsligt VÄNTADE han på mig. Vi tränade att göra halt, gå fram och sen göra halt igen. Väldigt avancerat liksom, men nu blev det dags att ta tag i det här. Det går inte att göra C innan man har gjort A, det här går inte att komma i från. Det är ju helt meningslöst att hoppa om jag inte ens kan rida honom ordentligt på marken.
Så nu är det sånt här skrittjobb varje dag tills han kan det - först då kan vi börja trava igen.
Men det är ju det här jag har haft på känn hela tiden, att grunderna inte finns där. Det var nog det som gjorde att jag blev så rädd för honom där i början.
Väldigt bra att jag blir tvungen att ta tag i det här nu, hade ju varit jobbigt att tävla honom hela våren och sen inse att hästen inte går att rida på marken.
Kommentarer
Trackback
