Funderingar
Ibland undrar jag vad som gör att ni klickar er in här, och varför ni vill ta del av mitt liv.
Ni, fina, trogna & underbara läsare som ger kommentarer, kritik och massa tips. Ständigt rullar beröm in och det värmer, verkligen.
Bloggen växer och växer, ni kommenterar allt mer. Inte en enda elak kommentar har kommit in, vad jag sett. Småpikar är ju dock någon man får räkna med, men oftast är det inget att bry sig om.
Tillbaka till ämnet.
Att ni vill läsa om mig och Pärlan liksom. Jag är en vanlig 14-årig tjej som ridit nästan hela livet, aldrig fått någonting gratis, bara haft en misslyckad b-ponnytid och inte kommit någonstans på två år. Aldrig tävlat "seriöst" på b-ponny, typ 3 lokala.
Nu har jag haft Pärlan i över två år, och vi har inte kommit någonstans i tävlingväg.
Ibland när jag sitter här vid bloggen, känner jag hur jag alltför ofta låter som världens elitryttare, vilket jag absolut inte är, inte alls.
Jag har aldrig tävlat högre än LC, och aldrig en felfri LD, vad tror jag att jag är?
Självklart vill jag bli bättre, och jag kommer aldrig sluta kämpa. Jag kommer kämpa vidare med Pärlan, för att få känslan av att lyckas. Jag vill verkligen lyckas.
Det kommer vara, och det är jäkligt svårt för att hon är så svår, men det kommer inte stoppa mig.
Nu i vinter ska jag kämpa vidare och fortsätta och utveckla det jag har arbetat med nu i sommar. Siktar nu först på en nolla i LD, och i alla fall hoppa första hindret i LC:n ...
Sara ska antagligen rida PM på Näset, blir väldigt, väldigt roligt och spännande!
Glöm inte, all creed till er, att ni tror på oss och vill ta del av vårt liv!
Kommentarer
Postat av: Wilma Kullström
sv; jag vet faktiskt inte, haha ;)
tack haha ;) <3
Postat av: Louise
Från början följde jag bara Sara men det blev ju ounvikligt att inte följa dig med ;) tycker det blir en bra kombo med Saras liv med många hästar, långt ifrån min verklighet medans ditt långa hårda jobb känner jag igen i mig själv... Och sålklart skriver ni bra inlägg båda två :)
Postat av: fredrika
det som är bra är att du inte är ett ego som bara älskar sig själv och tycker att du gör allt rätt.
våga uttrycka sig, erkänna att man kanske inte är bäst men kämpa iallafall och ta motgångar. De är de jag tror kommer längst i slutändan.
Creed till dig ;)
Trackback