Inridning
Jag ska ju rida in en häst snart, eller det är inte en unghäst, den är 8, men den är nästan helt oriden. Så jag tänkte berätta hur jag tänkte gå tillväga och dela med mig av mina tidigare erfarenheter av unghästar.
1. Lära känna hästen
Ett av de viktigaste faktorerna tror jag, att man får bekanta sig med hästen själv. Bara jag och hästen. Och då menar jag borsta, klappa, leda och helt enkelt lära känna hästens beteende och kropp.
Tänk på: Att inte ha för bråttom! Ägnade en hel vecka åt att pyssla med Armani innan jag började rida. Och han var ju ändå ganska inriden.
Bild från Google.
2. Sadel och träns
När man ska vänja hästen vid sadel och träns gäller det att man tar det försiktigt, men inte för försiktigt så att man gör hästen misstänksam.
Helst ska man tränsa och sadla varje dag och longera, leda och låta hästen galoppera i paddocken med sadel och träns på. Självklart så att tyglarna inte hänger och slänger och självklart under uppsikt.
Sen när man börjar sitta upp är det bra att stå på något upphöjt såsom en stadig pall, en spånbal eller liknande.
Tänk på: När du sitter upp för första gången, sätt dig inte rakt i sadeln. Luta dig fram på halsen medans du lägger över benet. Ligg kvar där och prata med hästen, sen kan du långsamt resa dig upp.
3. Första ridturen
Första ridturen bör ske i inhägnat område om man skulle bli avkastad. Man ska alltid ha en van medhjälpare med sig som leder hästen i ett grimskaft.
I mitt fall mamma!
Första ridturen ska nog inte vara längre än 10 min, det är bäst att sluta innan det börjar krångla!
Jag brukar bara skritta rund ridplanen i båda varven och kanske försöka göra halt.
Tänk på: Ha alltid någon som leder i ett grimskaft första gången. Håll inte på för länge!
4. Grunderna
Det är här man avgör vilka förutsättningar hästen får när den blir äldre. Här måste man vara extremt noggrann och extrremt tydlig.
Här brukar jag börja med att få framåtbjudning, genom att rida ut i skogen och galoppera tillsammans med en annan häst.
Sen kan man börja att smått ta tillbaka oh då inte genom att dra i tyglarna, utan att räta på sig och kanske ptroooa. Man ska inte lära dom otyg redan som bebisar!
Sidförande rörelser är naturliga för hästar, man måste bara hitta den bästa instruktionen så att hästen förstår.
Tänk på: Försök inte lära hästen för mycket på en gång. Börja med framåtbjudning och utgå därifrån.
Utbilda hästen såsom du vill att en vbälriden häst ska vara. Använd exakt samma hjälper som på en välriden häst, förutom att du separerar dem så det blir en i taget.
5. Ut i det riktiga livet - att tävla
När hästen har lärt sig tillräckligt mycket för att man vill ut på tävlingsbanorna, då gäller det att verkligen tänka efter och att ta allt för vad det är. Ha aldrig förväntningar på hästen när den går in på tävlingsbanan, utann se allt positivt och låt den bara se och tolka som den vill.
Tänk på: Att ta det som det är. Det gör ingenting om hästen har blivit nervös och rädd och rivit varje hinde rpå banan. Det är en ny erfarenhet för hästen.
När det blir problem
När problem uppstår, inte bara med unga hästar, utan också vuxna, gäller det att tänka efter innan man agerar.
Nummer ett är: Har hästen ont?
Om så inte är fallet så finns det en miljon andra.
Går jag för fort framåt?
Behöver hästen tid att vänja sig?
Är det en för hög klass?
Är hästen inte tillräckligt utbildad?
Kräver jag för mycket?
Men i allmänhet så gäller det att ta allt med ro. Unghästar är bara barn!
De har ingen erfarenhet och vet inte hur de ska egera i nya sitautioner. Därför är det så viktigt att man har hjälp av någon kunnig person som man litar på, att man vet vad man gör och att man helt enkelt användder sunt förnuft.
1. Lära känna hästen
Ett av de viktigaste faktorerna tror jag, att man får bekanta sig med hästen själv. Bara jag och hästen. Och då menar jag borsta, klappa, leda och helt enkelt lära känna hästens beteende och kropp.
Tänk på: Att inte ha för bråttom! Ägnade en hel vecka åt att pyssla med Armani innan jag började rida. Och han var ju ändå ganska inriden.
Bild från Google.
2. Sadel och träns
När man ska vänja hästen vid sadel och träns gäller det att man tar det försiktigt, men inte för försiktigt så att man gör hästen misstänksam.
Helst ska man tränsa och sadla varje dag och longera, leda och låta hästen galoppera i paddocken med sadel och träns på. Självklart så att tyglarna inte hänger och slänger och självklart under uppsikt.
Sen när man börjar sitta upp är det bra att stå på något upphöjt såsom en stadig pall, en spånbal eller liknande.
Tänk på: När du sitter upp för första gången, sätt dig inte rakt i sadeln. Luta dig fram på halsen medans du lägger över benet. Ligg kvar där och prata med hästen, sen kan du långsamt resa dig upp.
3. Första ridturen
Första ridturen bör ske i inhägnat område om man skulle bli avkastad. Man ska alltid ha en van medhjälpare med sig som leder hästen i ett grimskaft.
I mitt fall mamma!
Första ridturen ska nog inte vara längre än 10 min, det är bäst att sluta innan det börjar krångla!
Jag brukar bara skritta rund ridplanen i båda varven och kanske försöka göra halt.
Tänk på: Ha alltid någon som leder i ett grimskaft första gången. Håll inte på för länge!
4. Grunderna
Det är här man avgör vilka förutsättningar hästen får när den blir äldre. Här måste man vara extremt noggrann och extrremt tydlig.
Här brukar jag börja med att få framåtbjudning, genom att rida ut i skogen och galoppera tillsammans med en annan häst.
Sen kan man börja att smått ta tillbaka oh då inte genom att dra i tyglarna, utan att räta på sig och kanske ptroooa. Man ska inte lära dom otyg redan som bebisar!
Sidförande rörelser är naturliga för hästar, man måste bara hitta den bästa instruktionen så att hästen förstår.
Tänk på: Försök inte lära hästen för mycket på en gång. Börja med framåtbjudning och utgå därifrån.
Utbilda hästen såsom du vill att en vbälriden häst ska vara. Använd exakt samma hjälper som på en välriden häst, förutom att du separerar dem så det blir en i taget.
5. Ut i det riktiga livet - att tävla
När hästen har lärt sig tillräckligt mycket för att man vill ut på tävlingsbanorna, då gäller det att verkligen tänka efter och att ta allt för vad det är. Ha aldrig förväntningar på hästen när den går in på tävlingsbanan, utann se allt positivt och låt den bara se och tolka som den vill.
Tänk på: Att ta det som det är. Det gör ingenting om hästen har blivit nervös och rädd och rivit varje hinde rpå banan. Det är en ny erfarenhet för hästen.
När det blir problem
När problem uppstår, inte bara med unga hästar, utan också vuxna, gäller det att tänka efter innan man agerar.
Nummer ett är: Har hästen ont?
Om så inte är fallet så finns det en miljon andra.
Går jag för fort framåt?
Behöver hästen tid att vänja sig?
Är det en för hög klass?
Är hästen inte tillräckligt utbildad?
Kräver jag för mycket?
Men i allmänhet så gäller det att ta allt med ro. Unghästar är bara barn!
De har ingen erfarenhet och vet inte hur de ska egera i nya sitautioner. Därför är det så viktigt att man har hjälp av någon kunnig person som man litar på, att man vet vad man gör och att man helt enkelt användder sunt förnuft.
Kommentarer
Trackback
